Allergiska hudsjukdomar hos katt
Man vet inte hur vanligt det är med allergiska hudsjukdomar hos katter. Det har forskats mindre om allergier hos katt än om allergier hos hund, men allergiska katter ses ändå ganska ofta på smådjurskliniker. Allergiska hudsjukdomar hos katter skiljer sig från dem hos hundar och kan därför vara svåra att identifiera. Liknande symtom kan hos katter också orsakas av andra sjukdomar, såsom smärtsamma led- och skelettproblem.
Hurdana allergier kan katter ha?
I Finland är loppbettsallergier sällsynta eftersom hund- och kattloppor inte är vanliga i Finland. I resten av världen är loppbettsallergi den vanligaste formen av allergi hos katter.
Atopi hos katter kallas för felint atopiskt syndrom (feline atopic syndrome) eftersom symtombilden kan variera och katter med atopi kan sinsemellan ha mycket olika symtom. Atopisk dermatit kan orsakas av allergier mot något i omgivningen eller av foderöverkänslighet.
Insektsbettöverkänslighet kan ses hos katter på sommaren, som ett resultat av bett från mygg eller knott.
Denna artikel handlar om atopi, eller atopiskt syndrom.
Hurdana symtom har en katt med atopi?
Hudsymtomen hos en atopisk katt är oftast ett resultat av klådan. På grund av klådan slickar, river och biter katten på sin hud, vilket leder till pälslossning och att huden skadas. Det är möjligt att katten bara gör detta när djurägaren inte är närvarande. Då kan djurägaren luras att tro att pälsen lossnat av sig självt på de kala områdena.
Klåda och pälslossning ses hos många katter på magens och benens hud. Huden kan vara helt kal eller så kan man känna pälsen som en kort stubb (bild 1).
Bild 1. Katten på bilden har klåda på nedre delen av buken på grund av atopi.
Bild 2. Eosinofilt plack på en katts hud.
Svårare klåda kan leda till att huden skadas som en följd av slickandet och bitandet (bild 2). På huden uppstår då ett så kallat eosinofilt plack som kan ses som ett förtjockat och rodnande eksem. I hudproverna kan man hitta eosinofila granulocyter, vilket är en celltyp som ansamlas i en atopisk katts hud.
Kattens klådsymtom kan också vara centrerade till huvudet och halsen (s k head and neck pruritus). På grund av klådan kliar katten huvudet, oftast med baktassarna, vilket leder till att huden skadas och går sönder (bild 3).
Bild 3. Som en följd av klåda på halsen ser man eksem. Detta är orsakat av att katten kliat sig.
Bild 4. Även hos katt kan atopi ibland leda till öroninflammationer.
En atopisk hund har ofta inflammationer i öron och tassar. Hos katter är de här symtomen ovanligare som en följd av atopi (bild 4). Särskilt öronproblem har hos katter ofta andra bakgrundsorsaker än allergi.
Hur diagnostiserar man atopi hos katt?
Atopi hos katt kan inte diagnostiseras med laboratorieprover. Diagnosen är klinisk, vilket betyder att symtomen och sjukdomsförloppet överensstämmer med dem vid atopi hos katt. Dessutom utesluter man andra orsaker till liknande symtom, t.ex. hudparasiter. Man kan också behöva göra en eliminationsdiet för att utesluta födoämnesöverkänslighet.
Hur behandlas atopi hos katt?
Målet med atopibehandlingen är först och främst en god livskvalitet utan klåda och hudskador. Vid valet av behandling inverkar, förutom läkemedlens effekt och säkerhet, även hur katten upplever medicingivorna eller de andra vårdåtgärderna. Ibland kan det bästa vårdalternativet för atopin vara problematisk att utföra, t.ex. om medicineringen via munnen eller lokalbehandlingen gör att katten får panik.
I de flesta fall hjälper varsam tillvänjning och belöning, förbättrad medicineringsteknik eller byte till en motsvarande produkt, men särskilt hos mycket skygga katter kan man behöva överväga noga vilken behandling som är lämpligast för det allmänna välbefinnandet. Det är viktigt för livskvaliteten att varken symtomen eller behandlingen är en konstant källa till stress i kattens liv.
Bild 5. Målet med vården av atopin är en god livskvalitet för katten.
Atopi är oftast en livslång sjukdom och kräver därför långvarig vård. Det viktigaste är att kontrollera klådan. Läkemedelsbehandlingen kan bestå av mediciner som ges via munnen eller av lokal behandling. Immunterapi är en lämplig behandlingsform för vissa katter. För immunterapin väljs de allergener som orsakar symtom hos katten med hjälp av ett allergitest som kan vara ett blod- eller hudtest (bild 6). Allergener för hudtester är emellanåt svåra att få tag på.
En födoämnesallergisk katts symtom hålls i schack när den inte ges det födoämne som orsakar symtom.
Bild 6. Med hjälp av ett allergitest väljer man de allergener som ska vara med i immunterapin.